episode 11 - a lot of tears

 
tidigare:
jag bara satt där och stirrade utan att märka det började jag skaka och skrika, flera läkare sprang in och jag såg mamma stå me tårar i ögonen vid dörren, en läkare puttade ut henne, säkert 5 styckna var framme vid mig, jag slutade inte skrika.. allt gjorde så ont.. mitt hjärta blödde.. all smärta tog över, hela min kropp skakade mer och jag vart helt tokig.. skrek och sparkade.. grät och skrek mer gjorde jag för att jag sprattlade och det gjorde så ont.. en läkare hade en spruta och 3 andra höll fast min arm, jag hade inga muskler känndes det som, jag kunde inte röra armen när dom höll i den.. den vart som förlamad, läkaren sprutade in något, jag hann skrika '' JAG ORKAR INTE, DET GÖR SÅ ONT '' innan allt blev svart _________________________________________________________________________________________
3 timmar senare
mamma låg just nu brevid mig i sängen på sjukhuset och höll om mig.. jag hade fått berätta allt och hon lyssnade och jag bara grät, läkarna hade gett mig lungnande och jag hade somnat,  (OBS! BARA SÅ ALLA VET SÅ NÄR DET E -'' SÅ ÄR DET DEN ANDRA PERSONEN SOM PRATAR)
'' varför gick jag på den där festen..''
-'' hjärtat.. det e inte ditt fel, ''  jag snyftade till
'' jo, det är det!..'' nästan skrek jag
'' jag kan inte skylla på någon annan längre! det är mitt fel, allt är mitt fel! tjöt jag medans tårarna rann..
'' det är mitt fel att han lämnade mig..'' viskade jag
mamma kramade om mig hårdare och sa
'' nej det är det inte, justin blev bara sårad av att du var med honom medans du fortfarande gillade damon lite, tänk inte mer på det längre, du måste bli frisk först '' sa hon och pussade mig på pannan kort där efter somnade jag i mammas famn.
Det som hade hänt Alison var inte kul, jag hatade att se henne gråta, men att hon kysste damon då hon besvarade allt var inte kul, jag trodde hon hade något bättre skäl, så vi kunde lämna varandra med kärlek som förra gången, det var inte värt att ställa in en intervju för att åka tillbaka till stratford för att hon skulle förklara att hon fortfarande gillade damon lite. om hon fortfarande gör det efter allt han gjort har hon något fel. jag e så trött på henne nu. visst jag tycker det var fel av damon att göra så, men hon har lurat mig 2 gånger nu. jag hoppade in i bilen där kenny satt och lutade huvudet mot rutan, kenny såg på mig när jag var arg/ledsen och inte ville prata med någon, han var den ända som respekterade det vilket var skönt om det hände med honom i närheten och inte scooter eller mamma. Jag hoppas iallafall att jag en dag få känna av riktig kärlek av alison, kanske om några år..
 
 
1 ÅR SENARE
 
 Jag hade fått operera mig efter vad som hände på festen, men jag mår bra nu! eller okej där ljög jag, jag mådde skit. jag var super deprimerad. mamma hade fått ett nytt jobb och började alltid klockan sex på morgonen och jag börjar ju i skolan 9, jag brukar alltid gå upp vid 8 för att mamma alltid ringer halv 9 för att kolla om jag är vaken, jag går aldrig till skolan. jag vet att jag skulle bryta ihop. jag gör det ibland hemma. jag äter knappt, att en kille ska göra en såhär svag? det konstigaste är ju att ingen på skolan hade hört av sig till mamma om att jag inte varit i skolan på ett helt år! Matilda var hos mig på luncherna och ibland efter skolan, hon var värkligen min bästavän!, en axel att gråta ut på! det jag mest gör hemma är att gå in på skvaller hemsidor, och gråta, det var fullt med bilder på justin & hans nya flickvän. japp han hade gått vidare och glömt mig, jag visste att han inte bytt nummer för alison hade kollat upp det, jag smsade honom varje dag, men skickade dom aldrig. bara att se hans namn gjorde ont, och dom där bilderna gjorde alltid så att det känndes som att jag blev påkörd,
jag fastnade vid en där han och hon skrattar, justin hade lagt ut den på instagram och den fanns i princip överallt,
                      
då sprack det, jag började hysteriskt skrika och gråta, jag hade mystiskt fått sånna attacker när jag blir riktigt riktigt deprimerad, jag hade fått tabletter som var lungnande men jag tog dom aldrig, det var som att stänga in sina känslor, jag tog på mig mina skor och en kofta och gick utanför dörren när jag slutat skrika, jag skriker oftast för att det gör ont, men jag grät, det gjorde jag, jag låste dörren och gick på gatan. jag hade ett blått linne där det stod '' fall down 8 times - stand up 7 '' och den var så sann, efter ett år hade jag fortfarande inte rest mig efter justin, han betydde för mycket för mig. sen hade jag vita jeans och ett svarta par uggs och en grå kofta, mitt hår var i en slarvig bulle och mitt ansikte täcktes av tårarna som rann ner för mina kinder. jag brukade ofta gå promenader när jag gräter, det känns som att jag går av mig smärtan ibland. jag kollade ner i marken då hela jag stelnade till, jag hörde en röst, som lät så bekant, jag lyfta upp huvudet och hela mitt hjärta stannade,
det var en mamma och en kille som flyttade in 4 hus ifrån mig, killen som höll i en kartong stelnade till då han mötte min blick,
''justin'' viskade jag så tyst så det säkert såg ut som att jag mimade, jag visste inte vad jag gjorde, allt kom så plötsligt så utan att tveka sprang jag hela vägen tillbaka till mitt hus, och tyvärr såg han ju mig hela tiden. eftersom vi ''bodde'' så nära varandra, jag låste snabbt upp dörren och smällde igen den och sprang upp till mitt rum och kastade mig i sängen, jag kröp upp mot väggen och tog tag i en kudde och tröck mitt ansikte mot den, jag grät som aldrig förr, jag hörde hur min dörr flög upp och jag kollade häpet på personen som stod där
justin.., han hade tårar i annsiktet och utan att tänka mig för sprang jag fram till honom och kramade om honom som aldrig förr, han kramade om mig också så jag nästan kvävdes men jag brydde mig inte, vi kollade på varandra innan jag pressade mina läppar mot hans, han kysste tillbaka och tårarna började rinna igen, fast för att jag var glad, jag var glad, jag har inte varit det på ett helt år. allt slutade med att han och jag låg brevid varandra och bara omfamnade varandra. vi kollade på en film men jag kollade knappt. jag skådade hans ansikte och hade ett brett leende på mina läppar, han märkte nog att jag stirrade på honom för han vänd ner blicken så vi fick ögonkontakt, mitt leende försvann snabbt och jag drog mig ur hans arm och satte mig upp, han kollade frågandes på mig och innan han hann fråga vad det var så svarade jag honom
'' du har flickvän '' sa jag irriterat, han fick genast ett ledset ansikts uttryck då han böjjde sig fram och viskade i mitt öra
-'' inte längre, man kan inte vara med någon när man vill ha någon annan '' han pussade mig på kinden då jag blev väldigt glad, jag böjjde mig fram och gav han en mjuk kyss, sen la han sin arm runt mig och drog mig närmre honom, jag la mitt huvud på hans bröst och sa med mjuk ton
'' jag älskar dig så mycket så det gör ont '' han pussade mig på kinden innan han viskade mot min kind
-'' o jag dig ''
__________________________________________________________________________________________
 
kortis;) men ni fick ju ett igår! vad tycker ni?:)
 

Kommentarer
Postat av: hejje

Grymma kapitel!! Följer serien, är sjukt bra!

2013-06-27 @ 16:22:54
Postat av: Amanda

Jätte bra!! Nästa!!!

2013-06-28 @ 21:15:26
Postat av: Moa

skit bra! nästa innan jag döör!:D

2013-06-28 @ 21:43:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0