Jnoveller

han lutade sitt huvud mot min axel och jag och justin steg in i huset

men jag kunde inte sluta försöka komma på om jag träffat jeremy innan och varför vart han så när jag sa mitt namn? 

__________________________________________________________________________________________________________

-'' vill du leka med mig? '' sa Jazzy

'' absolut '' sa jag 

jag sneglade mot jaxon som hade somnat 

'' justin '' sa jag

han kollade på mig och skrattade när han såg att jaxon sov.

han tog jaxon och gick upp för nån trappa och sen så tog jazzy min hand och gick med mig till ett rosa stort rum jätte gulligt och allt och med hello kitty i

ett fnitter lämnade hennes trupe 

-'' tack '' sa hon

'' vad ska vi leka då '' sa jag och kollade på henne

-'' tycker du om barbie?''

'' jag älskar barbie! '' sa jag

ett leende spreds på hennes läppar

-'' jag gillar dig du är snäll '' sa hon innan hon öppnade en låda och tog ut flera barbie dockor

vi satte där och lekte en stund innan jag kännde hur två armar slingrades runt om min midja. jag vände mig om och mötte justins vackra ansikte

'' hej '' sa jag och kysste han mjukt

-'' euw '' sa jazmyn

justin skrattade bara

-'' vad gör ni? '' frågade han

-'' vi leker med barbie, juju hon är snäll gift dig med henne ''

vi båda skrattade, justin fortsätte leka med jazzy medans jag gick ut i hallen utanför och såg flera kort.

min blick stannade på ett kort på en man och en liten pojke jag tror att den äldre var jeremy

jag stirrade länge på pojken, var det justin? 

jag kännde igen själva utseendet på något sett.

som om jag träffat han innan

jag hoppade till av att någon plötsligt sagt något

-'' vad gör du? ''

jag vände mig snabbt om och såg justin stå där.

jag slängde en snabb blick igen på kortet innan jag kollade på justin med tårar i ögonen

''det var du...'' 

jeremy dök upp vid justins sida och kollade förvirrat på mig

'' du var vid olyckan '' sa jag

jag såg hur justin kollade i marken

min blick förflyttades till jeremy

'' du var den som räddade mitt liv '' nästan viskade jag

-'' chanel... '' började justin

'' nej justin... jag orkar inte med det här nå mer '' sa jag innan jag gick förbi dom ut ur huset. jag satte mig i bilen och höll in mina tårar

jag stängde ögonen och försökte få ur smärtan ur kroppen.

hur kunnde jag komma ihåg allt nu? dörren till bildörren öppnades och där stod justin

'' gå '' sa jag och vände bort mitt huvud

-'' kan du åtminstonde komma in igen så vi kan förklara.. ''

'' förklara vad? jag är så sjukt förvirrad justin! jag vet inte vad som händer med mig just nu!!'' tjöt jag medans tårarna började rinna nerför min kind

-'' vad menar du? ''

'' du kommer bara tro att jag är galen..''

-'' nej prata med mig '' sa han och tog min hand

jag suckade innan jag började 

'' dom senaste dagarna och flera gånger när jag blivit nedsövd eller något så har jag haft som konstiga drömmar.. '' började jag 

-'' vad menar du med drömmar? ''

''jag vet inte dom är så värkliga på något sätt.. som att jag får tillbaka minnes luckorna jag alltid haft... jag menar jag har alltid vetat vad jag trott enligt min mammas död men jag har aldrig minnats det. det är så jag får reda på allt det här.. när dom söv ner mig på sjukhuset så var det som att jag var med i världen, jag såg hur allt  gick till i olyckan.. jag såg dig och din pappa.. '' sa jag och nästan viskade ut det sista

'' vet du hur det känns.. att veta att man är skälet till att ens mamma är död?.. '' pep jag

-'' shh '' sa han och omfamnade mig i en mjuk kram

'' det gör ont... som fan '' pep jag medans mina tårar forsade nerför mina kinder

-'' kom'' sa han och drog upp mig från sätet och gick med mig in i huset samtidigt som hans arm var runt min midja.

jeremy var i köket och gjorde någonting så jag och justin satte oss vid bordet och han satte sig mittimot

-'' jag är ledsen att du fick veta det på det här sättet '' sa jeremy

'' jag förstår bara inte varför pappa inte tycker om justin och inte gjorde vid första början och sen varför du ryckte till när du hörde mitt namn..'' sa jag och kollade på han

-'' din pappa var aldrig nöjd med att jag inte kunde få ut din mamma  före dig, hon dog ju av brännskadorna annars skulle hon också ha klarat sig.. han träffade mig några veckor efter olyckan och var fortfarande förbannad om att jag räddade dig före, han sa att det var fler som behövde din mamma än dom behövde dig.. '' sa jeremy och jag kännde hur mitt hjärta nästan stannade, bröts i tusen bitar och som att någon trampar på bitarna.

justin la en betryggande hand på min rygg och jag kännde hur jag började andas häftigt

'' menar du... att min pappa inte ville att jag skulle leva? '' sa jag med tårar i ögonen

-'' det vill han säkert '' sa jeremy

'' men han är arg för att jag lever och mamma inte.'' sa jag och kännde hur en tår sagta rann nerför min kind

-'' jag är ledsen '' sa jeremy innan han kollade mig i ögonen

'' det är jag med '' sa jag innan jag gick från bordet och gick mot dörren. jag ville bort härifrån nu, jag började ta på mig skorna och jackan men avbröts av att jazmyn kom

-'' ska du gå nu '' frågade hon

jag böjde mig ner och nickade

hon sträckte ut sina armar och jag kramade hennes lilla kropp

-'' jag kommer sakna dig '' sa hon och log

ett litet skratt lämnade min mun '' jag kommer sakna dig också, vi får träffas någon mer gång hoppas jag '' sa jag och hon nickade instämmande

justin kom in till rummet 

-'' vill du åka eller? '' sa han

jag nickade och han började ta på sig sina ytterkläder.

han kramade jeremy jazmyn och jaxon innan vi gick ut och satte oss i bilen. han startade bilen och började köra mot min gata

-'' är du okej? '' sa justin försiktigt

'' bortsett från att du aldrig berätta för mig att du var med på min olycka och din pappa var den som räddade mig och att jag fick reda på att min pappa ville att jag hällre skulle vara död än mamma så ja då är det väll bra antar jag '' sa jag och suckade 

-'' förlåt jag visste inte att det var du först när vi träffades, sen visste jag inte om jag skulle berätta eller inte.. '' sa han 

''det är okej, jag är inte arg på dig iallafall.. '' 

.

jag klev ur bilen innan jag klev in i huset som jag hatade som allra mest just nu. direkt när jag kom in möttes jag av leah som log när hon såg mig

-'' skönt att du är tillbaka!'' sa hon och skulle precis krama mig men jag rygga undan

'' jag stannar inte '' sa jag innan jag gick upp till mitt föredetta rum

jag tog en resveska och packade ner mina sista kläder lite mer saker och min macbook. '' direkt när jag skulle öppna dörren till mitt ex rum så stod den sista personen jag ville träffa

pappa.

-'' tillbaka? '' sa han och log

'' nepp, skulle precis gå så if you don't mind'' sa jag och trängde mig förbi han. 

-'' vad är det egentligen chanel!?'' sa han efter mig.

jag vände mig om med chockad min innan jag gick fram till han och stirrade på han

'' jag vet att du hatar mig du behövder inte låtsas. du har alltid gillat ariana mer än mig för att du ville att jag skulle vara död och inte mamma. '' spottade jag fram

-'' chanel.. ''

'' nej pappa. om jag ens får kalla dig det. låt mig vara nu, jag vill inte ha dig i mitt liv längre. '' sa jag torrt

-'' du menar det inte '' sa han

'' åh jo det gör jag '' sa jag innan jag vände min rygg och började gå mot ytterdörren. jag slängde en sista blick på pappa som nu stod i trappan innan jag gick ut och hoppade in i justins bil.

-'' gick det bra? ''

jag nickade snabbt innan vi började köra

'' kan vi typ bara åka förbi macdonalds eller nått? '' sa jag

han nickade innan han började köra ditåt.

jag kollade på min mobil och såg att jag hade 1 nytt meddelande från selena

jag klickade upp det och började läsa 

jag fnös åt meddelandet innan jag knappade in ett svar

jag låste mobilen och märkte att vi var framme vid mc donalds

'' vi går in ellerhur? '' sa jag och han nickade innan han parkerade bilen osv

vi gick ut och gick in till byggnaden och direkt när vi kom in så såg jag den personen jag inte trodde jag skulle få se igen.

jag kännde hur jag började skaka och flera tårar började rinna nedför mina kinder. jag kunde inte få ut ett ljud. 

tills ett hest skrik lämnade mina läppar

________________________________________________________________________________________________________________________